Dutnje gii áiggut ohcat álggahanloana ja doarjaga

Álggahanloatna gielddas lea dutnje geas leat guhkesáigásaš váttisvuođat oažžut ásodatloana dábálaš báŋkkus. Dát guoská earret eará mánnábearrašiidda, boarrásiidda, olbmuide geain leat hedjonan doaibmanávccat ja vuosttašgeardeoastiide.

Go ozat álggahanloana, de gielda meannuda du ohcamuša ja mearrida oaččut go loana. Jus dutnje mieđihuvvo loatna, de dus danne lea loatna gielddas, ii ge Viessobáŋkkus.

Guovttelágan álggahanloanat – mii erohus lea?

Don sáhtát ohcat dábálaš álggahanloana dahje álggahanloana vuosttašgeardeoastiide. Leat iešguđetlágan gáibádusat dáidda loanaide. Don sáhtát lohkat eanet daid birra vuollelis siiddus.

Dá leat deháleamos erohusat:

Dábálaš álggahanloatna Álggahanloatna vuosttašgeardeoastiide
Dus ii dárbbaš leat iežaskapitála. Loatna sáhttá gokčat olles oastinsupmi. Dus ferte leat unnimus 5 % oastinsupmis iežaskapitálan.
Ásodat, maid áiggut oastit, ii dárbbaš leat du vuosttaš ásodat. Don fertet oastit iežat vuosttaš ásodaga, muhto leat spiehkastagat.
Don sáhtát ohcat dán loana buot gielddain riikkas. Dát loatna gávdno muhtun dihto gielddain riikkas.

 

Gávnna rivttes álggahanloana alccet

Smiehtadat go sáhtát go don oažžut álggahanloana ja goappá álggahanloana berret ohcat? Dáppe sáhtát vástidit muhtun gažaldagaide ja oažžut veahki ohcat riekta!

Geahččal loatnaválljejeaddji

 

Illustrasjon med en ung familie foran et hus
Oza álggahanloana ja doarjaga
Logge sisa ja geahča iežat ohcamuša

Loga eanet dábálaš álggahanloana birra

Don sáhtát ohcat álggahanloana iežat gielddas jus don

  • leat mánnábearrašis ja dárbbašat stáđis ja oadjebas ásodaga
  • it oaččo loana dábálaš báŋkkus, it ge sáhte seastit ruđa iežaskapitálii.
  • oaččut oaju / almmolaš addosiid
  • sáhtát massit ásodaga go galgá bággovuvdojuvvot ásodatvealggi geažil
  • leat erenoamáš sosiála hástalusat dahje dearvvašhástalusat
  • leat boarrásat olmmoš ja orut dohkketmeahttun ásodagas
  • leat hedjonan doaibmanávccat ja fertet heivehit iežat ásodaga
  • háliidat oastit, hukset, divodit dahje heivehit ásodaga guovllugielddas

Don it dárbbaš leat seastán iežaskapitála vai oaččut dábálaš álggahanloana. Muhto dus ferte leat doarvái dienas gokčat loana goluid eará dárbbašlaš goluid lassin.
Gielda dat meannuda du ohcamuša ja meroštallá man stuorra loana don nagodat hálddašit. Muhtun dilálašvuođain gielddat sáhttet addit doarjaga álggahanloana lassin. Váldde oktavuođa iežat gielddain dahje gávpotosiin gullan dihtii eanet iežat vejolašvuođaid birra.


Dábálaš álggahanloana sáhttá geavahit

  • oastit ođđa dahje geavahuvvon ásodaga
  • heivehit dahje divodit ásodaga
  • hukset ásodaga
  • ođđasisruhtadit divrasat loana mas lea pánta iežas ásodagas

Muhtun dilálašvuođain gielda sáhttá kombineret álggahanloana gielddalaš doarjagiin heiveheapmái dahje ásaideapmái. Iskka iežat gielddain fállet go sii doarjaga. Jus dahket dan, de sáhtát ohcat doarjaga seammás go ozat álggahanloana.

Sáhtát sáddet ohcamuša buot gielddaide, muhto olu gielddat addet dušše loana olbmuide geat orrot gielddas.

Loga eanet vuosttašgeardeoastiid álggahanloana birra

Dát loatna lea erenoamážit sin várás geat áigot oastit ásodaga vuosttaš geardde. Dus ferte leat unnimusat vihtta proseantta iežaskapitála. Dat mearkkaša ahte jus ásodat máksá 2 miljovnna kruvnna, de don fertet leat seastán unnimusat 100 000 kr ieš.

Don it sáhte deavdit dábálaš álggahanloana gáibádusaid. Don fertet leat geahččalan oažžut loana priváhta báŋkkus, muhto it leat juogo ožžon loana dahje it leat ožžon lonet doarvái oastit heivvolaš ásodaga.

Váldonjuolggadus lea ahte don it sáhte leat eaiggáduššan ásodaga ovdal, muhto leat muhtun spiehkastagat jus áiggut ásaidit ođđasit eallinroasu maŋŋá. Dát sáhttet ovdamearkka dihtii leat earráneapmi, náittosguoibmi jápmá dahje massá bargonávccaid.

Jus don it deavdde dáid gáibádusaid, dahje ahte ii oktage spiehkastagain guoskka dutnje, de ohcamuš biehttaluvvo. Áššemeannudeaddji muitala dutnje leat go don dábálaš álggahanloana ulbmiljoavkkus. Dalle fertet ohcat ođđasit.

Gielda dat meannuda du ohcamuša ja meroštallá man stuorra loana don nagodat hálddašit. Muhtun dilálašvuođain sáhttet gielddat addit doarjaga. Váldde oktavuođa iežat gielddain gullan dihtii eanet iežat vejolašvuođaid birra.

Vuosttašgeardeoastiid álggahanloana sáhttá geavahit

  • oastit ođđa dahje geavahuvvon ásodaga
  • heivehit dahje divodit ásodaga
  • váldit badjelasas ásodaga eallinkriissa maŋŋá, ovdamearkka dihtii earráneami maŋŋá.
  • hukset ásodaga

Dán loana ii sáhte geavahit ođđasisruhtadit eará loanaid, danne go don váldonjuolggadussan galggat leat vuosttašgeardeoasti

Sáhtát sáddet ohcamuša buot gielddaide geat leat mielde dán ortnegis, jus vel it oroš dan gielddas ovdalaččas.

Dát gielddat fállet álggahanloana vuosttašgeardeoastiid dál:

  • Alta
  • Alver
  • Aremark
  • Arendal
  • Austevoll
  • Bergen
  • Bremanger
  • Bygland
  • Båtsfjord
  • Drammen
  • Eigersund
  • Elverum
  • Evenes
  • Evje og Hornes
  • Froland
  • Gamvik
  • Gildeskål
  • Gjøvik
  • Grimstad
  • Halden
  • Hamar
  • Hammerfest
  • Haugesund
  • Hemnes
  • Herøy i Møre og Romsdal
  • Hitra
  • Hjelmeland
  • Hol
  • Horten
  • Hvaler
  • Høylandet
  • Indre Østfold
  • Karmøy
  • Kongsberg
  • Kvinnherad
  • Kvænangen
  • Lillehammer
  • Lindesnes
  • Lom
  • Luster
  • Lærdal
  • Malvik
  • Meløy
  • Målselv
  • Nannestad
  • Narvik
  • Nes
  • Nesseby
  • Nordkapp
  • Nordre Follo
  • Nordreisa
  • Oslo
  • Porsanger
  • Ringebu
  • Ringerike
  • Salangen
  • Sandnes
  • Selbu
  • Sigdal
  • Skien
  • Skjåk
  • Snåsa
  • Sokndal
  • Sola
  • Stad
  • Stange
  • Stavanger
  • Stjørdal
  • Strand
  • Suldal
  • Sunnfjord
  • Sveio
  • Tana
  • Tjeldsund
  • Tromsø
  • Trondheim
  • Tvedestrand
  • Tysvær
  • Tønsberg
  • Ulstein
  • Ulvik
  • Vang
  • Vefsn
  • Vegårdshei
  • Vestre Toten
  • Vinje
  • Ørsta
  • Østre Toten
  • Øygarden
  • Ålesund
  • Åmot
  • Ås
  • Åseral

Loana bistu lea 10 jagi

Vuosttašgeardeoastiid álggahanloatna ii galgga gilvalit ásodatloanaiguin priváhta báŋkkuin. Danne dus lea loatna gielddas dušše 10 jagi.

Dán 10 jagi maŋŋá fertet ođđasisruhtadit loana priváhta báŋkkus. Jus dus lea ekonomalaš dilli hedjonan 10 jagis, de sáhtát ohcat ođđasisruhtadit loana dábálaš álggahanloatnan.

Ná meroštallojuvvojit termiidnasupmit

Ásodatloana bistu lea dábálaččat 25–30 jagi, vai suittát máksit mánnosaš oassemáksimiid.

Danne meroštallojit du terbmiidnasupmit dego du loanas livččii guhkit bistu go 10 jagi, dábálaččat 25–30 jagi. 10 jagi maŋŋá dus lea reastaloatna maid fertet ođđasisruhtadit priváhta báŋkkus.
Illustrašuvdna vuolábealde čájeha ovdamearkka vuosttašgeardeoastiid 3,4 miljovnna kruvdnasaš álggahanloana, mas termiidnasupmit leat meroštallon leat 30 jagi.

Illustrasjon som viser at startlånet må refinansieres etter 10 år.

Loga eanet doarjagiid birra

Muhtun dilálašvuođain sáhtát oažžut doarjaga gielddas, oktan álggahanloanain dahje dan haga. Sáhttá leat jus don it oaččo doarvái loana oastit ásodaga, dahje jus don fertet rievdadit ja heivehit ásodaga gos orut. 2025 rájes gávdno dihto gielddain Finnmárkkus maiddái sierra doarjja dutnje gii áiggut oastit dahje heivehit ásodaga. Loga eanet dan birra maid doarjagiid gielddat sáhttet fállat.

Ná ozat álggahanloana ja doarjaga

Dus ferte leat elektrovnnalaš ID jus áiggut ohcat ieš. Sáhtát logget sisa BankID:in, Buypassiin dahje Commfidesii.

Ná hágat BankID (bankid.no)

Ná hágat Buypass (buypass.no)

Ná hágat Commfides (commfides.com)

Jus don it sáhte oažžut elektrovnnalaš ID, dahje it hálit ohcat elektrovnnalaččat, de sáhtát váldit oktavuođa iežat gielddain/gávpotosiin. Sii muitalit mo don galggat ohcat.

Don sáhtát maiddái oažžut veahki oahppásis ohcat. Loga eanet mo don sáhtát ohcat mielvehkiin dahje váldeguddiin.

Ohcamušas galggat dokumenteret buot sisaboađuid ja goluid. Olu dieđut vižžojuvvojit automáhtalaččat, muhto don dáiddát fertet bidjat mielddusin muhtun mildosiid ieš. Loga eanet mo don bijat mildosiid ohcamuššii.

Oza álggahanloana ja doarjaga

Olusat smiehtadit dán birra

Du sisaboađut ja golut mearridit man olu sáhtát lonet. Govttolaš ja heivvolaš ásodaga haddi relevánta orrunguovllus lea maiddái dehálaš.

Gielda dat meannuda du ohcamuša ja meroštallá man stuorra loana don nagodat hálddašit. Jus háliidat diehtit eanet iežat loatnavejolašvuođaid birra, de váldde oktavuođa iežat gielddain.

Gielda váldá vuolggasaji Viessobáŋkku reantofálaldagas. Dasa lassin gielddat sáhttet lasihit 0,25 proseantta reanttu gokčat iežaset hálddahuslaš goluid.

Buot gielddat sáhttet fállat fástareanttu, muhto eai buohkat daga dan. Váldde oktavuođa dainna gielddain gos ozat loana, gullan dihtii maid sii fállet.

Dárbbašat go veahki?

Jus dárbbašat veahki ohcat dahje jus ležžet gažaldagat ohcamuššii, de váldde oktavuođa iežat gielddain.